Hösten, jakten, livet och lite jul 2018:


   Älgjakten i Pjesker-Granuddens Jaktklubb, 2018»


2018-12-31

Ingemar avslutar numera sin beredskapsvecka med att vara ledig den fredag som kommer när han går av. Nu var det fredagen den 21:a december... 3 lediga dagar innan julafton. Perfekt, vi kunde i lugn och ro förbereda det som vi hade kvar inför julhelgen. Som vi skrev i föregående inlägg så har vi för oss en fungerande arbetsfördelning när det gäller omsorg och förberedelser i vårt liv. Liz planerar och "arbetsleder" och Ingemar utför många av det praktiska sysslorna här på gården, inne som ute.

 

 

När julafton kom så var allt klart enligt planering och vi har nu haft dagar där vi njutit av julens olika godsaker och samvaro med flera av våra vänner. Lite hjälp har vi haft när det gäller fikabröd, vår fantastiska svägerska Margret som är sambo med Ingemars bror Tore, har verkligen sett till att vi haft traditionellt julfika. Så uppskattat och mycket gott, tack från oss till Margret.

 

 

Juldagarna har passerat och vi har firat dem med en del tradition, en del mys, en del jakt (för Ingemar), en del skoterkörning (för Ingemar), en del tid med Ingemars son Joakim med familj, en del mat, uppskattade och överraskande besök.

 


Är detta en form av julmys på hög nivå eller "uppesittarkväll"...

Vår underbara Pine Spits Alliz myser med husse.
Alliz och hennes kullsyskon föddes för 9 år sedan den 21 december.
Så hon blev firad på sin födelsedag och vi skickade grattishälsningar till hennes kullsyskon.

Alliz är en tik med mycket härlig energi när det behövs, stor intensiv jaktlust och har bidragit till så mycket trevliga
jaktstunder och lyckade jaktavslut. Släpper man henne för jakt så vet man också att närområdet söks av, stort och snabbt.
Hennes arbetsvilja är underbar både i vardag som jakt, där till en genuin lydnad som gör stunderna med henne så glädjerika.
Hon har en stor kärlek till matte och den är ömsesidig... så mattes dagar med boende på Sunderby sjukhus har säkertligen
varit litka kännbara för Alliz som matte. Det är även en tik som fungerar bra med andra hundar och är mycket miljötrygg.+

 


 

 


Tea är god vän med gårdens Tomtar...

 

Vi har haft dagar med många minusgrader och då är det smått magiskt ute.
Har man turen att träden är täckta med snö och befinner sig ute när solen, endera stiger eller går ned,
kan man få ta del av otroligt vackra färger i ett klart vinterlandskap. 

 

Vissa av dessa dagar har det varit riktigt skönt ute och andra dagar har vissa av hundarna, våra borderterrier, haft behov av vintertäcken.
Det har varit omväxlande utetemperaturer. När det är mindre kallt blir det ofta fartfyllda lekstunder bland våra hundar,
men när graderna sjunker ner mot -20 och kallare är ute stunderna betydligt kortare och man kan tro att de lider av allvarlig hälta,
då de ofta rör sig framåt på 3 ben.

 


Pine Spits Alliz och Pine Spits Carizma - Moly har en riktigt fartfylld lekstund

 


Pine Spits Carizma - Moly

 

En och annan sväng med skotern har det under dessa dagar blivit för Ingemar... ibland har även någon av våra hundar fått följa.
Den hund som får följa med visar upp mycket stor glädje då skoteråkning verkligen är något som de med glädje delta i.


Ingemar rensar ur skotermattan lite snö... inte trevligt att det fryser ihop.

 

Ett överraskande besök blev det under julaftonen då det knackade på dörren lite tidigare än vad Tomten var väntad...
det var grannens dotter Viktoria (som även är Liz frissa) som kom med en vacker julbukett.

 


Tänk vilken omtänksam frissa/vän som kom med den värmande och glädjande julhälsningen.
Tack snälla Viktoria, vackra blommor som gett glädje i vårt julhus.

 

Jul- och mellandagarna så har vi julmyst med många av våra nära i den omfattning som Liz haft ork till.
Visst i de bästa av världar hade förmågan hos Liz varit lämpad för mer juliga aktviiteter och besök.

 

Jultrivsel med Ingemars son Joakim och hans familj.


Joline i nya fina kläder.

 


Vincent hade också fått nya kläder...

Tack Joakim och Sofie för så trevligt julumgänge.

 


 

Jul- och mellandagarna har vi haft värdefulla och uppskattade besök.
Bland annat så fick vi träffa Liz brors yngsta barnbarn Eila som kom på besök tillsammans med sina föräldrar, Liz bror och hans fru Mona.

 


Söta goa Eila som tillsammans med sina föräldrar, Katrin och Peter, kom på uppskattat besök.
Hon är Liz brors för dagen yngsta barnbarn.
Stort TACK att ni ville komma till oss och julmysa lite.

Stort och innerligt TACK till alla ni som vi delat juletid med, vänner som berikat dessa dagar....

 


 

Sen så vill vi tacka alla ni våra underbara valpköpare som på olika sätt gett oss värmande julhälsningar.

Så värdefullt för oss att läsa och ta del av livet de lever med er och se alla fina bilder.

Så stort TACK ni ger oss så mycket glädje.

 


 

Ingemar har ägnat lite tid till jakt och nu börjar det gå tungt för vår småländska att ta sig fram i snön som nu är... det är kämpigt och dreven blir där efter.
Fast vi har fått oss lite i gott från skogen under julen, som vi lagt i frysen för goda måltider här framöver.

 


Vackert vintrigt jaktlandskap

 


En lyckad toppfågeljakt.

 

Vi avslutar detta år och inleder nästa år här hemma på gården i Tallnäs. Nu är det nya året snart här, kan kännas lite som att man har en ny tom bok att skriva i... Ett önskvärt kapitel för oss är förstås att det blir stora hälsomässiga förbättringar för Liz... tänk vad det skulle ge för oss. Så det är väl det kapitlet vi får vässa pennan för.

 

Hoppas ni har ett gott slut på detta år och ett Gott Nytt 2019.

 

 


2018-12-14

Nu är vi inne på sista månaden av 2018, uppdateringen av vår hemsida har inte detta år varit lika frekvent som tidigare år. Största anledningen är att Liz haft små resurser under detta år och vi har prioriterat andra saker helt enkelt. Förutom en fungerande vardag, så tillbringar vi gärna tid i naturen. När jaktsäsongen drar igång är det helst där vi är, i skogen... Liz har dock lite svårt att klara det, så det är en välfylld bil när vi tillsammans åker ut i jaktskogen. Det är en omfattande utrustning som vi har med oss för att det ska bli en någorlunda fungerande tillvaro för Liz. Ingemar är den som är aktiv under jakten och Liz betraktar och lyssnar.

I vårt liv som vi lever nu, är många saker förändrade och många saker omprioriterade... livets innehåll värdesätts annorlunda och som det även står här ovan så har en fungerande vardag väldigt högt värde. Liz har ju under flera års tid varit nedsatt i sin fysiska förmåga och i början av 2017 genom genomfördes två rätt så omfattande operationer. Tyvärr så efter "smått" allvarliga komplikationer så blev inte resultatet som planen var. Ännu en operation har genomförts i början av oktober detta år. En mera omfattande operation, där återhämtning fortfarande är en del av vår vardag som helgdag. Efter höstens operation har det varit en lite tuffare resa tillbaka och den pågår... med stöd av rätt så kraftig smärtlindring. Trots att vi har viss "rutin" så är det inte alltid som det känns och är hanterbart. Begränsningar och bristande förmåga, blir att vi hela tiden prioriterar så att det ska bli så bra som möjligt för oss och våra 4-benta.

 


En av de vackra blombuketter som vi fått njuta av under hösten och som berättar om vänskap och värdet i det.

 

Stor stor tacksamhet har vi för de släktingar och vänner som ger en värdefull vänskap och omtanke, det blir för oss energi som ökar välbefinnande på olika sätt. Ni är så viktiga och vår uppskattning är svår att sätta ord på. Goda grannars omsorg har vi fått och när Liz kom hem från Sunderbyn efter operationen så väntade det en välfylld kartong med bullar som vår granne Sig-Britt bakat. Gester som sånt är rörande och vi vet inte riktigt hur vi ska kunna återgälda det som ni, våra vänner, på olika sätt ger oss...

Margret, vår svägerska som är guld värd, har under denna höst så många gånger ordnat med ätbart både som måltider och även till kaffet.

Visst finns det individer som även visar andra sidor... tyvärr och det är svårt att förstå hur någon medvetet gör så, att i samband med sjukdom belasta med det som sårar. Berättar väl i och för sig mer om de och deras syn på människor, medkänsla och vänskap.


 

Sen förra uppdateringen har vi till vår stora glädje haft 2 besök av Lina, Hux Flux Karolina Korall, med sin matte Maritza, vid första besöket var även husse Rolf och Pine Spits Dingo - Pelle med. Trots att de bor i Särna och vi har ca 70 mils bilresa mellan oss, blir det under ett år många härliga stunder tillsammans. Ingemar och Rolf spenderade under höstens besök tid i jaktskogen och även så tog de sig en resa ner till Piteå, bland annat för ett besök på Fritid o Vildmarksliv.

 


Pine Spits Dingo - Pelle

 

Under detta besök så gav Pelle oss en minnesvärd jakt när han tog upp och drev hare. Ett drev som det var rejält tryck i fast han låg många minuter bakom. Från där Liz befann sig och hörde drevet så var hon övertygad om att han hade synkontakt när det var så tätt kraftigt drevskall... men inte, utan det var utan synkontakt. Pelle har verkligen jaktlust som han på ett förträffligt sätt använder i sin jakt. Det är så kul när man får ta del av unga hundars jaktförmåga, där den medfödda instinkten leder till spännande jaktstunder. Att som uppfödare finns det ju även en stor portion stolthet.

 


Hux Flux Karolina Korall - Lina

 

Lina, åh den invändiga smärta som det var med hennes omplacering men det innebar att vi fick en sån vänskap som vi inte räknade med. Maritza och Rolf spenderar vi gärna tid med. En värdefull vänskap som ger så mycket. Tack Rolf och Maritza för höstens besök och berikande tid med er.

 


 

Ingemar har under denna höst varit ledig, först lite i augusti för fågeljakt och sen så nästan hela september. Där jaktdagarna har varit på småvilt, fågel, släpp på rådjur och älgjakt. I år har det inte liksom tidigare år gjorts uppdateringar under älgjakten på vår hemsida. Att få stunder i jaktskogen har varit mer prioriterade och innan Liz opererades så kunde hon bra dagar följa med en stund. För denna stund i naturen under jakt så var det, som vi skrivit ovan, många saker som skulle med för att det skulle bli en någorlunda okej stund för Liz i skogen. Skogen och skogen, sitta vid bilen inne på jaktmarkerna. Att sitta vid sprakande eld där vi nyss släppt Diva eller någon av våra borderterrier och vänta på upptag, det är ett av livets guldkorn. För Liz del så är stunderna i skogen som är det där som ger energi till själen, där känslan av friskhet finns glimtar av. Jakten blev i form av betraktning och ibland med ett och annat besök av skogens innevånare. Ofta var det harar som under drev passerade, även räv.

Våra jaktformer är många...

 

 

För Ingemar så har det varit många jaktstunder och släpp i skogen tillsammans med våra hundar. Visst är det så att under harjakt är det bra med några passkyttar, men å andra sidan så är det ju jakten i sig som lockar. Av erfarenhet så vet vi att vi innan jaktsäsongen är slut har vi fått oss ett och annat gott från skogen att, efter tillagning, njuta av.

Knakadalens Taikuu - Scott är en rutinerad och duktig fågelhund som i samband med jakt berikar. Han har fina sök och håller bra kontakt med den som jagar med honom. Intensivast blir han när det är tjäder och gärna tupp som han får skälla. Hans lydnad är utan anmärkning både med husse som med andra som jagat med honom. En superkille anser vi.

 


Lyckad jakt för Scott och husse

 


Scott är inte nöjd med jaktupplägget...
Varför ska små borderterrier jaga och driva i skogen och jag sitta i bilen?

 


Denna tjädertupp så var det ett mycket bra arbete av Scott och förstås husse gjorde sitt, nöjda och glada.

 

Diva har berikat jaktsvängarna med många härliga och spännande hardrev, även räv kan hon ibland ta upp och driva. Visst finns det släpp där haren inte varit eller hon inte fått upp någon och så även där tappten varit knepiga att lösa. Fast de flesta av denna höst många släpp har det varit spänning och hardrev.

 


Denna bild är på en Diva under de första harjaktsdagarna, vi har kallat in henne efter en stundvis blöt jaktsväng.
Regnet föll rejält ibland men med rätt kläder så har man bra jaktstunder i alla fall...

 

Våra borderterrier har också flera jaktsvängar denna säsong. Där dreven ekat i skogen, där husse fått göra ett antal snabba förflyttningar. Ibland bara för kunna betrakta någon av deras arbeten. Visst, finns det älg så lockar dom väldigt mycket, men så även harar och de rådjur som vi har på våra jaktmarker.

 

NO SE UCH Tisalia Ck One - Leo

 

Vi har märkt att Leo nu har ett annat tempo när det gäller jakt, kan gärna inledningsvis fundera på en liten mys- och smakstund vid en sprakande eld... Njuter lite av livet kan man säga. Fast han nu är drygt 12 år, är det en kille som söker av fint, arbetar med stor uthållighet och har en fysik som vi ser håller för jakt ovan jord. Nu mera är det inte några släpp för honom i naturgryt. Tacksamheten är stor över de år vi fått dela med honom. En trygg och okomplicerad valp flyttade till oss 2006. Leo är och har alltid varit mycket miljötrygg och välfungerande hund i de situationer delat med honom. Uttrycket "Once in a lifetime" använder vi ofta när det gäller honom. Känner oss privilegierad över att Leo finns med oss och att vi även delat 12 jaktsäsonger med honom.

En mångsidig jakthund som tidigt visade oss stor jaktlust/förmåga med lyckade avslut. Vid dryga 1 års ålder drev Leo hare mycket imponerande och han fortsatte att utvecklas till en utmärkt jaktkamrat. Under jord har Leo ett mycket ärligt och förståndigt arbetssätt och visar sin auktoritet i sitt möte med djuret, nu sista åren har vi inte släppt honom för sådan jakt. Ovan jord är han skalldrivande med stor förmåga att finna och följa efter vilt, främst som kortdrivare på hare och Leos styrka med haren är hans förmåga att reda ut de avhopp och svårigheter som haren utsätter honom för. Han har även gjort flertalet fina och imponerande arbeten med älg under älgjakt. Det är en 12-årig hane som är mycket spänstig i sin fysik och som även denna höst berikat med värdefulla jaktstunder. Även vid eftersök så är det en kille som är trivsam att arbeta, med då Leo är lätt att "läsa" och samarbeta med.

Hans avkommor är hundar som på olika sätt ger sina ägare glädje i livet. Flera används i jakt och det finns meriterade avkommor inom utställning (med CERT och championat), viltspår och gryt. Tack Sandra, Kennel Tisalia för att Leo fick bli en del av vårt liv 

 

Pine Spits Alliz

 

Alliz är det full fart på och då hon har förkärlek till skogsfågel, kan husse se hur hon söker och finner dem och sen försöker hålla efter på marken när de tar till vingarna. I höst är det första hösten på ett antal år där hon inte varit delaktig i lyckad fågeljakt, dvs att det varit med en skogsfågel hem. Hon är väldigt intensiv i sin jakt och söker av stora områden med mycket fart och själständighet.

 

Pine Spits Carizma - Moly

0

 

 

Moly är en mycket trevlig tik i jaktsammanhang, med stor lydnad. Det vi ser hos henne är en tik med härlig jaktlust och använder förstånd och struktur i jaktarbete. Hon har också en stor förmåga att söka ut och driver med skall utan synkontakt, dvs när hon ligger efter drevviltet en stund i minuter klingar hennes skall mycket hörbart. Där Alliz är en intensiv tik så är Moly strukturerad, båda med mycket tryck och uthållighet i sitt arbete.

 


 

Ingemar fyllde i september 60 år och blev uppvaktad av våra närmaste vänner,
besök av några av syskonen, arbetskamrater och jaktlaget.

 


Har har vi besök av Ingemars syster Ann-Christin, hans bror Tore med sin sambo Margret.
Margret hade till vår stora uppskattning dagen till ära bakat en fantastisk Pinocchio-tårta.

 


Snittblommor blev det i vaser och dessa rosor från några av Ingemars syskonbarn var mycket vackra.

 

Ingemar tackar er alla som på olika sätt firade honom.

 


 

Nu är vi inne i december och snart är jaktsäsongen över... kyla och snö gör det många gånger olämpligt med jakt för hundarna. Än så finns förutsättningar för jakt med Diva, men just nu så löper hon... För de mindre hundarna, våra borderterrier, så kan det snart vara lite knepigt att effektivt ta sig fram då snödjupet ökat. Innan snön kom så hade vi en period där det var mycket skarpt underlag som begränsade en aning.

 

Vi har, eller vi och vi... Ingemar har ägnat lite av sista tiden till att skapa lite julstämning inne som ute. Arbetsledningen (Liz) är mycket nöjd med hans insats. Visst har vi avsevärt minskat juldekoreringen men det känns som vi har tillräckligt för att jul-mysa. Oavsett hur mycket eller lite man gör så kommer julen i alla fall... Det vi lärt oss sista åren är att njuta av de bra stunderna, att ta vara på det som kan vara smått för det kan också bidra till att må gott.

Önskar er en känsla av julefrid så här inför juletid